Long time, long seen
Det var ju ett bra tag sen, och ja mycket har hänt. Vet inte riktigt vart jag ska börja.
Började med väl att jag kom tillbaka till jobbet för två veckor sen efter julledigheten och allt. Men blev inte så mycket arbete för mig om man säger så. Blev typ magsjuk på måndagen och spydde hela veckan. På fredagen fick jag ett sms om att min chef ville prata med mig. Och jag kunde bara tänka ut det värsta, att jag skulle få sparken. Och självklart som jag trodde så fick jag det också. Blev riktigt besviken och ledsen, men mest arg. Och sen att min chef kommer och säger " du vet att vi gillar dig jätte mycket och att vi inte vill avskeda dig, men vi måste för restaurangens bästa". Ha Ha Ha. Och sen det sista han säger, ja hoppas att du kommer tillbaka till oss sen när vi har kaos och behöver folk. Haha FUCK NO!
Sen den 19.e. Då smällde det. Har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv tror jag. Kunde knappt sova dagen innan eller hela veckan. För er som inte vet så har jag opererat min käke. Har flyttat fram underkäken ungefär 1 cm tror jag det är. Just nu mår jag väl så där. Men mår bra trots omständigheterna om man säger så.
När jag vaknade efter operationen så ville jag bara dö. Ångrade mig så grymt. För jag kände redan då hur ont jag hade och hur svullen jag var. Och självklart hade dom gett för lite bedövning i ena käken, det var därför jag hade så ont. Så gav dom mig massa morfin och annat skit. Kände mig som värsta missbrukaren. Det gör jag även nu med alla mina alvedon och skit jag tar flera gånger om dagen. Men jag är glad över att inte värken är värre än så här.
Pappa har typ börjat dokumentera mig eller något, han tar bilder av mig varje dag hur svullnaden går ner och så där. Och när han väl tar bilderna så är det inte så kul, men ska nog bli roligt att se själva utvecklingen sen framöver. Har faktiskt gått ner en del nu när man kollar från första dagen till en vecka efter nu. Kanske bjuder på lite bilder senare, men nu så känner jag inte för de.
Började med väl att jag kom tillbaka till jobbet för två veckor sen efter julledigheten och allt. Men blev inte så mycket arbete för mig om man säger så. Blev typ magsjuk på måndagen och spydde hela veckan. På fredagen fick jag ett sms om att min chef ville prata med mig. Och jag kunde bara tänka ut det värsta, att jag skulle få sparken. Och självklart som jag trodde så fick jag det också. Blev riktigt besviken och ledsen, men mest arg. Och sen att min chef kommer och säger " du vet att vi gillar dig jätte mycket och att vi inte vill avskeda dig, men vi måste för restaurangens bästa". Ha Ha Ha. Och sen det sista han säger, ja hoppas att du kommer tillbaka till oss sen när vi har kaos och behöver folk. Haha FUCK NO!
Sen den 19.e. Då smällde det. Har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv tror jag. Kunde knappt sova dagen innan eller hela veckan. För er som inte vet så har jag opererat min käke. Har flyttat fram underkäken ungefär 1 cm tror jag det är. Just nu mår jag väl så där. Men mår bra trots omständigheterna om man säger så.
När jag vaknade efter operationen så ville jag bara dö. Ångrade mig så grymt. För jag kände redan då hur ont jag hade och hur svullen jag var. Och självklart hade dom gett för lite bedövning i ena käken, det var därför jag hade så ont. Så gav dom mig massa morfin och annat skit. Kände mig som värsta missbrukaren. Det gör jag även nu med alla mina alvedon och skit jag tar flera gånger om dagen. Men jag är glad över att inte värken är värre än så här.
Pappa har typ börjat dokumentera mig eller något, han tar bilder av mig varje dag hur svullnaden går ner och så där. Och när han väl tar bilderna så är det inte så kul, men ska nog bli roligt att se själva utvecklingen sen framöver. Har faktiskt gått ner en del nu när man kollar från första dagen till en vecka efter nu. Kanske bjuder på lite bilder senare, men nu så känner jag inte för de.
Kommentarer
Trackback
